Välkommen till Lönestatistik.se, Sveriges mest kompletta lönejämförelsetjänst. Sök bland 395 yrken i 18 yrkeskategorier och se medellön, medianlön, lönespridning, könsuppdelad lön och löneutveckling. All data baseras på SCB:s lönestrukturstatistik och presenteras kostnadsfritt.
Den genomsnittliga månadslönen i Sverige var 42 900 kronor under 2025 enligt SCB:s lönestrukturstatistik, publicerad 16 juni 2026. Kvinnor hade en medellön på 40 600 kronor och män 45 100 kronor.
Oavsett om du ska förhandla lön, byta jobb, välja utbildning eller jämföra din lön mot marknaden, så får du svaren du behöver här. Snabbt och tillförlitligt.
Vad visar vi för varje yrke?
- Medellön: genomsnittlig bruttolön per månad vid heltid.
- Medianlön: mittvärdet där 50 procent tjänar mer och 50 procent tjänar mindre.
- P10 och P90: lönespridningen som visar intervallet där 80 procent av lönerna ligger.
- Könsuppdelad lön: kvinnors och mäns medellön med jämställdhetsindikator (grön, gul eller röd).
- Löneutveckling: procentuell förändring senaste året.
- Nettolön: uppskattad lön efter skatt.
- Timlön och årslön: omräknade belopp.
📊 Snabbfakta om löner i Sverige
- Medellön 2025: 42 900 kr per månad (SCB, publicerad juni 2026).
- Kvinnors medellön 2025: 40 600 kr per månad.
- Mäns medellön 2025: 45 100 kr per månad.
- Högst lön regionalt: Stockholm med 48 300 kr per månad.
- Lägst lön regionalt: Norra Mellansverige med 39 200 kr per månad.
- Löneskillnad kön: 10,2 procent (Medlingsinstitutet, 2024 års data).
- Antal yrken i databasen: 255 i 21 kategorier.
- Källa: SCB:s lönestrukturstatistik, SSYK 2012.
Lönestatistik per yrkeskategori
Här nedan hittar du en översikt av alla 21 yrkeskategorier i databasen. Klicka på en kategori i verktyget ovan för att se alla yrken och löner inom den.
Administration
Administratörer, handläggare, sekreterare, receptionister och löneadministratörer. Medellönerna i denna kategori ligger generellt mellan 28 000 och 39 000 kr per månad, där handläggare och kvalificerade administratörer ligger högst. Många administrativa roller finns inom offentlig sektor, där lönerna tenderar att vara något lägre men med tryggare anställningsvillkor.
Bygg och anläggning
Snickare, elektriker, VVS-montörer, betongarbetare, murare, kranförare och byggnadsingenjörer. En av de mest efterfrågade branscherna med medellöner generellt mellan 33 000 och 46 000 kr per månad, där byggnadsingenjörer ligger högst. Brist på yrkesarbetare driver upp lönerna, särskilt för elektriker och VVS-montörer.
Data och IT
Systemutvecklare, IT-konsulter, IT-arkitekter, DevOps-ingenjörer, UX-designers och IT-chefer. IT-sektorn har några av de snabbast växande lönerna i Sverige. Medellöner från cirka 34 500 kr per månad (supporttekniker) till 82 600 kr per månad (IT-chefer nivå 1, enligt SCB 2024). Digitaliseringen och bristen på specialistkompetens har drivit upp lönerna inom IT-säkerhet, AI-utveckling och molnteknik.
Ekonomi och juridik
Advokater, revisorer, civilekonomer, controllers, finansanalytiker och jurister. Stor lönespridning i denna kategori. Ekonomi- och finanschefer på nivå 1 har en medellön på 91 700 kr per månad enligt SCB, medan mäklare inom finans ligger på 106 500 kr. Lönen påverkas kraftigt av arbetsgivare, specialisering och erfarenhet.
Hälso- och sjukvård
Läkare, sjuksköterskor, tandläkare, undersköterskor, psykologer, fysioterapeuter och barnmorskor. Sveriges största yrkeskategori med stor lönespridning. Undersköterskor hade en medellön på 33 100 kr per månad 2024, medan specialistläkare låg på 93 600 kr per månad enligt SCB. Specialistsjuksköterskor och barnmorskor har sett kraftiga löneökningar de senaste åren, främst på grund av personalbrist.
Teknik och ingenjörsyrken
Civilingenjörer, maskiningenjörer, elingenjörer, arkitekter, projektledare och konstruktörer. Ingenjörsyrken erbjuder stabila löner med bra utveckling. Forsknings- och utvecklingschefer på nivå 1 har en medellön på 89 500 kr per månad enligt SCB. Civilingenjörer har också en av de högsta ingångslönerna bland nyexaminerade.
Transport
Flygledare, piloter, lokförare, lastbilsförare, sjökaptener och bussförare. Enorm lönespridning i denna kategori. Lönerna går från taxiförare (27 500 kr per månad enligt SCB 2024) till flygledare (81 400 kr per månad), som är det högst betalda icke-chefsyrket i Sverige enligt SCB. Lotsar och sjökaptener ligger också högt.
Övriga kategorier
Utöver ovanstående täcker databasen även försäljning och marknadsföring, frisk- och kroppsvård, hantverk, hotell och restaurang, industri och tillverkning, installation och underhåll, kultur, media och design, miljövård, naturvetenskap, pedagogi, socialt arbete, säkerhet, ledning och organisation samt jordbruk, skog och trädgård.
Högst och lägst betalda yrken i Sverige
SCB publicerar varje år en lista över de tjugo högst och lägst betalda yrkena i Sverige. Listan nedan visar de tio yrken med högst genomsnittlig månadslön enligt SCB:s lönestrukturstatistik för 2024. Vi uppdaterar listan så snart SCB publicerar motsvarande sammanställning för 2025.
🏆 Topp 10: högst betalda yrken i Sverige
- Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 1): 158 900 kr per månad.
- General-, landstings- och kommundirektörer: 115 200 kr per månad.
- Mäklare inom finans: 106 500 kr per månad.
- Specialistläkare: 93 600 kr per månad.
- Verkställande direktörer (VD): 92 100 kr per månad.
- Ekonomi- och finanschefer (nivå 1): 91 700 kr per månad.
- Forsknings- och utvecklingschefer (nivå 1): 89 500 kr per månad.
- Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 2): 88 000 kr per månad.
- Fastighets- och förvaltningschefer (nivå 1): 85 100 kr per månad.
- Informations-, kommunikations- och PR-chefer (nivå 1): 83 400 kr per månad.
Bland de allra lägst betalda yrkena i Sverige finns övrig hemservicepersonal (24 000 kr per månad), kafé- och konditoribiträden (25 800 kr per månad), marknadsundersökare och intervjuare (26 200 kr per månad), bärplockare och plantörer (27 500 kr per månad), taxiförare (27 500 kr per månad), barnskötare (27 500 kr per månad) och städare (27 600 kr per månad). Gemensamt för de lägst betalda yrkena är att de ofta saknar krav på formell utbildning och har hög personalomsättning.
Använd lönestatistiken i din löneförhandling
Lönestatistik är inte bara siffror, utan ett av dina starkaste verktyg i lönesamtalet. Så här använder du datan effektivt:
- Sök på ditt yrke och notera medianlönen. Ligger du under medianen har du ett starkt argument för löneökning.
- Kolla lönespridningen (P10 till P90). Den visar vad som är rimligt att begära baserat på erfarenhet och prestation.
- Jämför med liknande yrken i din bransch. Använd jämförelsefunktionen för att visa att ditt yrke är underbetalt jämfört med närliggande roller.
- Ta hänsyn till region. Löner i Stockholm, Göteborg och Malmö ligger ofta 5 till 15 procent högre än rikssnittet.
- Räkna ut nettot med vår brutto/netto-kalkylator, så du vet vad en höjning faktiskt ger i plånboken.
Utgå alltid från medianlönen snarare än medellönen, eftersom den ger en mer rättvisande bild av vad de flesta inom yrket faktiskt tjänar. Förbered dig med konkreta siffror och var beredd att motivera varför du förtjänar en lön i den övre delen av spannet. Använd vår löneökningsräknare för att se vad en procentuell höjning faktiskt ger i nettolön efter skatt.
Löneskillnader mellan kvinnor och män
Löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige låg på 10,2 procent under 2024 enligt Medlingsinstitutet. Det är en svag ökning från 10,0 procent året innan. Sedan 2019 har löneskillnaden i princip varit oförändrad.
När hänsyn tas till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid (så kallad standardvägning) krymper gapet till cirka 4,6 procent. Den oförklarade delen är det som EU:s lönetransparensdirektiv från juni 2026 främst riktar in sig mot.
Skillnaden varierar kraftigt mellan yrken. I vår lönestatistik visas detta med en jämställdhetsindikator för varje yrke. Indikatorn är grön (98 procent eller högre), gul (95 till 98 procent) eller röd (under 95 procent) och visar kvinnors lön i procent av mäns lön inom samma yrke.
Medellön och medianlön: viktig skillnad
Medellönen är genomsnittet av alla löner inom ett yrke. Den påverkas av extremvärden, så om några få personer tjänar väldigt mycket drar det upp snittet. Medianlönen är mittvärdet där exakt hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre. I yrken med stor lönespridning, som advokater, VD:ar och säljare med provision, kan medellönen vara avsevärt högre än medianlönen. För de flesta är medianlönen det mest relevanta måttet.
Löner i olika regioner
Den genomsnittliga månadslönen varierar kraftigt mellan Sveriges regioner enligt SCB:s lönestrukturstatistik för 2025. Stockholm ligger högst med en medellön på 48 300 kr per månad, drivet av en yrkesmix med fler välbetalda finans-, IT- och konsultjobb. Lägst ligger Norra Mellansverige med 39 200 kr per månad.
- Stockholm: 48 300 kr per månad.
- Västsverige: 42 300 kr per månad.
- Sydsverige: 41 700 kr per månad.
- Östra Mellansverige: 40 500 kr per månad.
- Övre Norrland: 40 100 kr per månad.
- Småland med öarna: 39 500 kr per månad.
- Norra Mellansverige: 39 200 kr per månad.
- Mellersta Norrland: 39 100 kr per månad.
Skillnaden mellan den högsta och lägsta regionen är drygt 9 000 kr per månad. Lönen är dessutom högst i åldersgruppen 45 till 54 år för båda könen, enligt SCB.
Data och metod
All data bygger på SCB:s lönestrukturstatistik, klassificerad enligt SSYK 2012 (Standard för svensk yrkesklassificering). Lönerna avser bruttolön per månad vid heltid, inklusive fasta tillägg och rörliga lönetillägg som OB, jour- och beredskapsersättning.
SCB samlar årligen in löneuppgifter från ett slumpmässigt urval av arbetsgivare inom privat, kommunal, regional och statlig sektor. Statistiken täcker hela den svenska arbetsmarknaden och omfattar miljontals anställda. Det gör den till Sveriges mest heltäckande lönekälla.
SCB publicerar lönestrukturstatistiken för hela ekonomin en gång per år, med drygt ett års eftersläpning. Den senaste publiceringen från SCB skedde 16 juni 2026 och visar bland annat att medellönen i Sverige under 2025 var 42 900 kr per månad. Vi uppdaterar databasen löpande när nya data finns tillgängliga. Färskare löneökningstakt hämtas från Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik, som publiceras månadsvis.
📋 Så tolkar du lönestatistiken
- Medellön: genomsnittet, påverkas av extremvärden (höga löner drar upp).
- Medianlön: mittvärdet, ger en mer rättvisande bild för de flesta.
- P10: 10 procent av de anställda tjänar mindre än detta belopp.
- P90: 10 procent av de anställda tjänar mer än detta belopp.
- Lönespridning: avståndet mellan P10 och P90, visar hur mycket lönen varierar.
- Jämställdhetsindikator: kvinnors lön i procent av mäns, grön (98 procent eller högre), gul (95 till 98 procent), röd (under 95 procent).
Löneutveckling i Sverige
Den genomsnittliga löneökningen i Sverige ligger normalt på 2,5 till 4 procent per år. Industrimärket, som sätts av parterna inom industrin, styr i hög grad löneökningarna på hela arbetsmarknaden. I mars 2026 ökade lönerna med 3,5 procent jämfört med samma månad året innan, enligt Medlingsinstitutet.
De senaste åren har den reala löneutvecklingen (löneökning minus inflation) varierat kraftigt. Under perioder med hög inflation kan den nominella löneökningen helt ätas upp av prisökningar, vilket innebär att köpkraften inte ökar trots högre lön.
Vissa branscher sticker ut med snabbare löneutveckling. IT-sektorn, teknik och hälso- och sjukvård har konsekvent legat över snittet de senaste åren, drivet av personalbrist och ökad efterfrågan. Vill du se vad en löneökning ger i plånboken? Använd vår löneökningsräknare eller marginalskatteräknare.
För studenter: vilken utbildning lönar sig?
Funderar du på vilken utbildning som ger bäst lön? Statistiken visar tydliga mönster. De utbildningar som leder till högst löner är i regel civilingenjörsutbildningar (teknik, IT), läkarutbildningen, juristprogrammet och ekonomutbildningar med inriktning finans. Yrkeshögskoleutbildningar inom IT, teknik och vård erbjuder ofta snabb väg till bra lön utan akademiska studier.
Bläddra bland yrkeskategorierna i verktyget ovan för att jämföra löner. Tänk på att ingångslönen bara är en del av bilden. Löneutvecklingen under karriären, arbetsmarknadsläget och möjligheten till specialisering spelar också stor roll.
För arbetsgivare och HR
Som arbetsgivare behöver du erbjuda konkurrenskraftiga löner för att attrahera och behålla kompetens. Vår statistik ger dig möjlighet att benchmarka löner mot marknaden, förstå lönespridningen inom olika yrken och säkerställa att din lönestruktur är både rättvis och konkurrenskraftig. Använd verktyget för att jämföra löner vid rekrytering, lönerevision eller omorganisation.
Verktyg och räknare
Utöver lönestatistiken erbjuder vi en rad kostnadsfria verktyg för dig som vill förstå din lön och ekonomi bättre:
- Skatteberäknare: beräkna din skatt baserat på lön och hemkommun, med alla 290 kommuners skattesatser för 2026.
- Brutto/netto-kalkylator: se direkt vad du får ut i nettolön med interaktiv slider och skattekurva.
- Marginalskatteräknare: räkna ut hur mycket du behåller av en löneökning.
- Löneökningsräknare: beräkna vad en procentuell löneökning ger i nettolön och reallön efter inflation.
- Löneväxlingsräknare: se om det lönar sig att växla lön mot extra pension.
- Semesterräknare: räkna ut betalda semesterdagar baserat på anställningstid.
- OB-tilläggsräknare: beräkna OB-ersättning kväll, natt och helg för 8 branscher.
- Sjukskrivningsräknare: räkna ut ersättning vid sjukskrivning dag för dag, med karensavdrag, sjuklön och sjukpension.
Vanliga frågor om lönestatistik
Var kommer lönestatistiken ifrån?
All lönestatistik på Lönestatistik.se baseras på SCB:s (Statistiska centralbyrån) lönestrukturstatistik. SCB samlar årligen in löneuppgifter från ett slumpmässigt urval av arbetsgivare inom privat, kommunal, regional och statlig sektor. Data klassificeras enligt SSYK 2012 (Standard för svensk yrkesklassificering) och täcker hela den svenska arbetsmarknaden.
Vad är skillnaden mellan medellön och medianlön?
Medellönen är genomsnittet av alla löner och påverkas av extremvärden. Några få höga löner drar upp snittet. Medianlönen är mittvärdet där hälften tjänar mer och hälften mindre. För de flesta är medianlönen det mest relevanta måttet, särskilt i yrken med stor lönespridning som advokat, VD eller säljare.
Vad betyder P10 och P90 i lönespridningen?
P10 (10:e percentilen) visar den lön som 10 procent av de anställda tjänar mindre än. P90 (90:e percentilen) visar den lön som 10 procent tjänar mer än. Intervallet P10 till P90 omfattar alltså 80 procent av alla löner och ger en bra bild av den faktiska lönespridningen. Ett brett intervall tyder på stora skillnader beroende på erfarenhet, specialisering, region och arbetsgivare.
Vilka yrken har högst lön i Sverige?
De högst betalda yrkena i Sverige enligt SCB:s lönestrukturstatistik för 2024 är chefer inom bank, finans och försäkring (158 900 kr), general-, landstings- och kommundirektörer (115 200 kr), mäklare inom finans (106 500 kr), specialistläkare (93 600 kr) och verkställande direktörer (92 100 kr). Bland icke-chefsyrken sticker flygledare ut med 81 400 kr per månad och professorer med 76 800 kr.
Hur stor är löneskillnaden mellan kvinnor och män?
Den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige var 10,2 procent under 2024 enligt Medlingsinstitutet. Efter standardvägning (justering för yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid) krymper skillnaden till cirka 4,6 procent. Lönegapet förklaras delvis av att kvinnor och män arbetar i olika sektorer och yrken. Vår lönestatistik visar könsuppdelad lön för varje yrke med en jämställdhetsindikator.
Hur kan jag använda lönestatistiken i en löneförhandling?
Jämför din lön med medianlönen för ditt yrke. Ligger du under medianen har du ett starkt argument för en höjning. Använd P10 till P90 för att visa rimliga intervall. Ta hänsyn till erfarenhet, utbildning och region. Kombinera gärna med statistik från ditt fackförbund. Använd vår löneökningsräknare för att se vad en höjning ger i nettolön.
Hur ofta uppdateras lönestatistiken?
SCB publicerar ny lönestrukturstatistik för hela ekonomin en gång per år, vanligen i juni. Den senaste publiceringen från SCB skedde 16 juni 2026 och visar lönedata för 2025. Delsektorerna (kommuner, statlig och privat sektor) publiceras separat under våren. Vår databas uppdateras så snart nya data finns tillgängliga. Löneökningstakter och arbetsmarknadsdata uppdateras löpande baserat på rapporter från Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Varför skiljer sig lönerna från mitt fackförbunds statistik?
Fackförbundens lönestatistik baseras på deras egna medlemmar, medan SCB:s statistik täcker hela arbetsmarknaden oavsett facklig tillhörighet. Dessutom kan fackens yrkesindelning skilja sig från SSYK. Det är vanligt att det finns skillnader på 1 000 till 3 000 kr per månad beroende på källa och urval. Använd gärna båda källorna för en komplett bild.
Vilka yrken har bäst löneutveckling?
Yrken inom IT och teknik har generellt haft den snabbaste löneutvecklingen de senaste åren, drivet av digitaliseringen och bristen på specialistkompetens. Även vårdyrken som undersköterska och sjuksköterska har sett starka löneökningar på grund av personalbrist. Enligt Medlingsinstitutet ökar lönerna i offentlig sektor just nu snabbare än i privat sektor. För 2026 prognostiseras den genomsnittliga löneökningen till omkring 3,5 procent.
Hur kan jag se vad jag får ut i nettolön?
Använd vår brutto/netto-kalkylator där du anger din bruttolön och kommunalskatt för att se nettolönen direkt. Vi har även en skatteberäknare med alla 290 kommuners skattesatser som visar kommunalskatt, statlig skatt, jobbskatteavdrag, grundavdrag och arbetsgivaravgift i detalj.
Om Lönestatistik.se
Lönestatistik.se är en oberoende tjänst som samlar och presenterar lönedata för den svenska arbetsmarknaden. Vår mission är att göra lönestatistik tillgänglig, begriplig och användbar för alla, oavsett om du är arbetstagare, arbetsgivare, student eller forskare. All data presenteras kostnadsfritt och utan inloggning.
Vi kombinerar officiell statistik från SCB och Medlingsinstitutet med våra egna beräkningsverktyg för skatt, semester, löneväxling och OB-tillägg. Tillsammans ger det dig en komplett bild av din lön och ekonomi.
- Skatteberäknare: räkna ut skatt i alla 290 kommuner.
- Semesterräknare: räkna ut betalda semesterdagar och semesterlön.
- Löneväxlingsräknare: se om löneväxling till pension lönar sig.
- Marginalskatteräknare: vad kostar en löneökning i skatt?
- Brutto/netto-kalkylator: räkna ut lön efter skatt med interaktiv slider.
- Löneökningsräknare: beräkna vad en löneökning ger i plånboken.
- OB-tilläggsräknare: beräkna OB kväll, natt, helg för 8 branscher.
- Sjukskrivningsräknare: räkna ut ersättning dag för dag vid sjukskrivning.
