Sjukskrivningsräknare 2026 – Räkna ut ersättning vid sjukskrivning

Vad händer med din lön om du blir sjuk? Vår sjukskrivningsräknare visar exakt vad du får utbetalt — dag för dag — från karensavdraget dag 1 till sjukpenning på fortsättningsnivå efter ett år. Jämför ersättningen med och utan kollektivavtal och se hur mycket du förlorar i varje fas.

Så fungerar ersättningen vid sjukskrivning

När du blir sjuk och inte kan arbeta har du rätt till ersättning. Men vem som betalar, hur mycket du får och vilka regler som gäller förändras i takt med att sjukskrivningen fortgår. Det hela är uppdelat i fem faser med olika ersättningsnivåer, betalningsansvariga och villkor.

Det viktigaste att veta: utan kollektivavtal tappar du betydligt mer pengar vid längre sjukskrivningar. Kollektivavtalet fyller ut ersättningen till ungefär 90% av din lön under de första 90 dagarna — utan det stannar du på Försäkringskassans 80% med ett tak som innebär max ca 33 000 kr/mån.

De fem faserna — steg för steg

Fas 1: Dag 1 — Karensavdraget

Den första sjukdagen gör arbetsgivaren ett karensavdrag på din lön. Sedan 2019 ersatte karensavdraget den gamla karensdagen. Avdraget beräknas som 20% av en genomsnittlig veckas sjuklön.

Beräkningen fungerar så här: din månadslön multipliceras med 12, divideras med 52 (veckor), multipliceras med 0,80 (sjuklön) och sedan tar man 20% av det. Med en månadslön på 35 000 kr blir karensavdraget ungefär 1 077 kr. Med 45 000 kr i lön blir det ca 1 385 kr.

Fas 2: Dag 2–14 — Sjuklön från arbetsgivaren

Under dag 2 till och med dag 14 betalar din arbetsgivare sjuklön. Det regleras i sjuklönelagen och gäller oavsett om du har kollektivavtal eller inte. Sjuklönen är 80% av din normala lön inklusive fasta tillägg.

Arbetsgivaren har rätt att kräva läkarintyg från och med dag 8. Kalenderdagar räknas — alltså även lördagar, söndagar och helgdagar. Under de 14 första dagarna behöver du inte ansöka om någon ersättning från Försäkringskassan.

Fas 3: Dag 15–90 — Försäkringskassan + avtalstillägg

Från dag 15 tar Försäkringskassan över. Du behöver själv ansöka om sjukpenning — din arbetsgivare ska göra en sjukanmälan senast 7 dagar efter att sjuklöneperioden tagit slut. Sjukpenningen motsvarar knappt 80% av din SGI (sjukpenninggrundande inkomst).

Med kollektivavtal betalar arbetsgivaren dessutom ett utfyllnadstillägg på ungefär 10% av din lön. Det innebär att du med avtal totalt får ungefär 90% av din normala lön under denna period. Utan avtal stannar du på Försäkringskassans 80% med tak.

Fas 4: Dag 91–364 — Sjukpenning + sjukpension

Från dag 91 förändras bilden. Arbetsgivarens utfyllnad upphör, men med kollektivavtal får du istället ersättning från en kollektivavtalad sjukpension:

• Privat sektor (ITP): ITP Sjukpension via Alecta — arbetsgivaren anmäler efter 90 dagar, du behöver inte ansöka själv
• Kommun/Region (HÖK): AGS-KL via Afa Försäkring — du behöver själv ansöka
• Statlig sektor (PA16): Sjuklön via arbetsgivaren enligt AVA/Villkorsavtalet

Sjukpensionen kompletterar sjukpenningen så att du totalt kan få upp till 90% av din lön — även på lönedelar som överstiger SGI-taket. Det är här kollektivavtalet gör störst skillnad för höginkomsttagare.

Fas 5: Dag 365+ — Fortsättningsnivå

Efter ett års sjukskrivning sänks sjukpenningen till 75% av SGI (fortsättningsnivå). Försäkringskassan gör också en striktare bedömning — din arbetsförmåga bedöms mot hela arbetsmarknaden, inte bara ditt nuvarande yrke.

Med kollektivavtal kan du fortfarande få viss sjukpension, men den är reducerad jämfört med fas 4. Den totala ersättningen hamnar normalt på 75–85% av lönen med avtal, och 55–75% utan.

SGI — sjukpenninggrundande inkomst

SGI (sjukpenninggrundande inkomst) är den årsinkomst som Försäkringskassan beräknar att du kommer ha framöver. Den ligger till grund för sjukpenning, föräldrapenning, VAB-ersättning och andra socialförsäkringsersättningar.

SGI beräknas som din förväntade årsinkomst multiplicerad med 0,97. Det innebär att en månadslön på 35 000 kr ger en SGI på 35 000 × 12 × 0,97 = 407 400 kr. I SGI:n räknas lön före skatt, OB-tillägg, övertidsersättning och provision in. Däremot räknas inte förmåner som fri bil, traktamenten eller kostnadsersättningar.

SGI-taket 2026 ligger på 10 prisbasbelopp = 592 000 kr/år (ca 49 333 kr/mån). Tjänar du mer än så ger den överstigande delen ingen högre sjukpenning. Det innebär att Försäkringskassans ersättning aldrig kan bli högre än ca 33 000 kr/mån — oavsett hur hög lön du har.

Kollektivavtalets betydelse — konkret skillnad

Utan kollektivavtal förlorar du betydligt mer vid sjukskrivning, särskilt om du tjänar över SGI-taket. Här är ett konkret exempel:

Skatteeffekten — sjukpenning beskattas annorlunda

En viktig detalj som många missar: sjukpenning och sjukpension ger inget jobbskatteavdrag. Det innebär att du betalar högre effektiv skatt på sjukpenning jämfört med lön — även om bruttobeloppet är lägre. I praktiken betyder det att nettoskillnaden mellan att arbeta och vara sjukskriven är större än vad bruttosiffrorna antyder.

Med en lön på 35 000 kr och genomsnittlig kommunalskatt betalar du ungefär 24% i effektiv skatt tack vare jobbskatteavdraget. Sjukpenningen beskattas med kommunalskatten fullt ut (ca 32%) utan jobbskatteavdrag. Det kan innebära ytterligare 2 000–3 000 kr/mån i skillnad i plånboken.

Särskilda situationer

Deltidssjukskrivning

Du kan vara sjukskriven på 25%, 50%, 75% eller 100%. Vid deltidssjukskrivning arbetar du resten av tiden med full lön. Ersättningen beräknas proportionellt — 50% sjukskrivning ger hälften av ersättningsbeloppen. Vår räknare hanterar alla grader.

Återinsjuknande

Om du blir sjuk igen inom 5 kalenderdagar efter att du blivit frisk räknas det som en fortsättning på samma sjukperiod. Det innebär att du slipper ett nytt karensavdrag och att dagräkningen fortsätter där den slutade. Det kan vara fördelaktigt om du redan passerat sjuklöneperioden.

Timanställda

Som timanställd har du rätt till sjuklön om du varit anställd i minst en månad, eller om du arbetat 14 dagar i följd. Karensavdraget och sjuklönen beräknas då på din genomsnittliga arbetstid och timlön. Saknar du anställning får du sjukpenning direkt från Försäkringskassan — du behöver då sjukanmäla dig själv.

Egenföretagare

Driver du eget aktiebolag räknas du som anställd. Med enskild firma är du egenföretagare och kan välja karenstid (1, 14, 30, 60 eller 90 dagar) som påverkar din sjukförsäkringsavgift. Sjukpenningen beräknas på din SGI som baseras på senast taxerade inkomst.

Vad du bör göra vid sjukskrivning

1. Dag 1: Sjukanmäl dig till arbetsgivaren så snart som möjligt
2. Dag 8: Lämna läkarintyg till arbetsgivaren (om de begär det)
3. Dag 15: Ansök om sjukpenning hos Försäkringskassan (arbetsgivaren gör sjukanmälan)
4. Dag 28: Försäkringskassan gör en arbetsförmågebedömning mot ditt eget arbete
5. Dag 90: Arbetsgivaren anmäler till Collectum/Alecta (privat sektor) eller Afa (kommun)
6. Dag 180: FK bedömer arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden (vid heltidssjukskrivning)
7. Dag 365: Sjukpenningen sänks till 75%. FK gör ny bedömning.

Premiebefrielseförsäkring — din pension skyddas

Med kollektivavtal har du en premiebefrielseförsäkring som tar över arbetsgivarens inbetalningar till din tjänstepension under sjukskrivningen. Det innebär att din pension inte påverkas negativt av sjukskrivningen — pengarna fortsätter att betalas in av försäkringsbolaget istället för arbetsgivaren.

Utan kollektivavtal finns ingen premiebefrielseförsäkring, vilket innebär att arbetsgivaren slutar betala in till din tjänstepension under sjukskrivningen. Det kan ge en märkbar effekt på din framtida pension vid längre sjukskrivningar.

Olika kollektivavtal — olika regler

Privat sektor — ITP

Om du arbetar i privat sektor med ITP-avtal (via Collectum) gäller följande: arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2–14 (lag) och utfyllnad dag 15–90. Från dag 91 tar ITP Sjukpension via Alecta över. Arbetsgivaren anmäler automatiskt — du behöver normalt inte ansöka själv. Ersättningen beräknas på den lön arbetsgivaren rapporterat till Collectum. Sjukpensionen ger ersättning på lönedelar både under och över 7,5 prisbasbelopp.

Kommun och region — HÖK/AB

Anställda inom kommun och region (som omfattas av Allmänna bestämmelser) får sjuklön från arbetsgivaren dag 2–90 utöver Försäkringskassans sjukpenning. Från dag 91 kan du ansöka om dagersättning från AGS-KL via Afa Försäkring. Notera att du måste ansöka själv — det sker inte automatiskt. Ersättningen motsvarar ungefär 10% av lönen upp till 360 dagar.

Statlig sektor — PA16

Statligt anställda har ofta det mest generösa sjukskyddet. Arbetsgivaren betalar sjuklön som kompletterar FK:s sjukpenning i upp till 914 dagar (2,5 år) enligt Allmänna anställningsvillkoren (AVA). Sjukpension via pensionsavtalet PA16 administreras av SPV.

Rehabiliteringskedjan — Försäkringskassans bedömning

Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga vid fasta tidpunkter under sjukskrivningen. Det kallas rehabiliteringskedjan och fungerar så här:

• Dag 1–90: Arbetsförmågan bedöms mot ditt vanliga arbete
• Dag 91–180: Bedömning mot andra arbetsuppgifter hos din arbetsgivare
• Dag 181–365: Bedömning mot hela arbetsmarknaden (vid heltidssjukskrivning)
• Dag 366+: Fortsatt bedömning mot hela arbetsmarknaden, sänkt ersättning

Det innebär att även om du fortfarande är sjuk kan FK bedöma att du skulle kunna utföra ett annat arbete — och neka fortsatt sjukpenning. Det är en av de vanligaste orsakerna till att sjukpenningen upphör.

Vad kostar en sjukskrivning egentligen?

Utöver den direkta inkomstförlusten (20% av lönen de första 14 dagarna, 10–25% därefter) tillkommer dolda kostnader:

• Högre skatt: Inget jobbskatteavdrag på sjukpenning — ca 2 000–3 000 kr/mån extra
• Semesterpåverkan: Sjukdom är semesterlönegrundande i max 180 dagar per intjänandeår
• Pension: Utan avtal kan pensionsinbetalningar upphöra
• Psykologisk effekt: Lägre inkomst kan skapa stress som försvårar tillfrisknande

Vanliga frågor om sjukskrivning och ersättning