En åklagare i Sverige tjänar i genomsnitt 62 700 kronor i månaden enligt SCB:s lönestrukturstatistik för 2025. En nyutnämnd kammaråklagare börjar på 51 600 kronor enligt Åklagarmyndighetens officiella lönetrappa från 1 april 2026. Erfarna åklagare når 70 000-80 000 kronor i månaden och chefsåklagare ligger högre.
Lön som åklagare 2026
- Medellön: 62 700 kr/mån (SCB 2025, SSYK 2613).
- Ingångslön kammaråklagare: 51 600 kr/mån (1 april 2026).
- Assistentåklagare: 42 000-43 400 kr/mån.
- Åklagaraspirant: 39 000 kr/mån.
- Erfaren åklagare: 70 000-80 000 kr/mån.
- Sektor: Statlig (Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten).
- Antal åklagare i Sverige: Cirka 1 300.
Vad gör en åklagare?
Åklagaren leder förundersökningar tillsammans med polisen, beslutar om åtal och företräder staten i domstol. Yrket regleras av rättegångsbalken och åklagaren har en objektivitetsplikt, vilket innebär att hen ska väga både belastande och friande omständigheter. Cirka 1 300 åklagare arbetar i Sverige enligt Åklagarmyndighetens egen statistik, och ungefär 65 procent av dem är kvinnor.
Samtliga åklagare är statligt anställda vid Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten. Det gör lönesättningen mer enhetlig än för advokater i privat sektor, där spridningen är betydligt större. Sveriges medellön ligger på 42 900 kronor enligt SCB, så åklagaryrket placerar sig klart över snittet.
Åklagarmyndighetens lönetrappa 2026
De första åren följer lönen en fast trappa innan individuell lönesättning tar över. Från och med 1 april 2026 gäller följande nivåer enligt Åklagarmyndigheten:
| Tjänst | Månadslön 2026 |
|---|---|
| Åklagaraspirant | 39 000 kr |
| Assistentåklagare | 42 000 kr |
| Assistentåklagare (efter 1 år) | 43 400 kr |
| Kammaråklagare (instegslön) | 51 600 kr |
Genomsnittlig månadslön enligt SCB
SCB redovisar lönestatistik för åklagare under yrkeskoden SSYK 2613. Senast publicerad statistik avser 2025 (publicerad 16 juni 2026) och visar en medellön på 62 700 kronor i månaden. Lönen har stigit varje år sedan 2020.
| År | Medellön åklagare |
|---|---|
| 2025 | 62 700 kr |
| 2024 | 60 900 kr |
| 2023 | 57 800 kr |
| 2022 | 56 500 kr |
| 2021 | 55 100 kr |
| 2020 | 55 900 kr |
Mellan 2020 och 2025 ökade medellönen med drygt 12 procent. SCB publicerar 2026 års lönestatistik först sommaren 2027, så någon officiell siffra för innevarande år finns ännu inte.
Lönespridning bland åklagare
Spridningen mellan de lägst och högst betalda åklagarna är betydande. Enligt SCB:s lönespridningsstatistik ligger den lägsta tiondelen kring 47 000 kronor i månaden, medan den högsta tiondelen tjänar över 84 700 kronor. Det innebär en skillnad på cirka 37 700 kronor mellan ytterkanterna i yrkeskåren.
Skillnader mellan kvinnor och män
Det finns en mätbar löneskillnad mellan kvinnor och män i åklagaryrket. Manliga åklagare tjänar i snitt 66 700 kronor per månad enligt SCB 2025, medan kvinnliga åklagare tjänar 59 800 kronor. Det motsvarar en skillnad på cirka 10 procent eller 6 900 kronor.
En del av skillnaden förklaras av att män i något högre grad har chefsbefattningar och längre tjänstetid. Åklagarmyndigheten arbetar med jämställdhetsplaner och lönekartläggning för att minska gapet, men skillnaden består.
Lön efter erfarenhet
Lönen som åklagare följer en tydlig kurva. De första åren är lönen reglerad, därefter ökar spridningen kraftigt beroende på ansvar och specialisering.
| Erfarenhet | Ungefärlig månadslön |
|---|---|
| Åklagaraspirant (under utbildning) | 39 000 kr |
| Assistentåklagare (1-2 år) | 42 000-43 400 kr |
| Nyutnämnd kammaråklagare | 51 600 kr |
| Erfaren kammaråklagare | 60 000-70 000 kr |
| Senior åklagare eller specialist | 70 000-80 000 kr |
| Chefsåklagare | 85 000+ kr |
Specialiståklagare inom ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och cyberbrott ligger ofta i den övre delen av spannet. Dessa åklagare hanterar mål som kräver djup juridisk kunskap och flera års erfarenhet.
Vad påverkar lönen?
Flera faktorer styr var en åklagare hamnar i lönespannet:
- Tjänstetid och erfarenhet: Lönen stiger märkbart när individuell lönesättning tar över efter den fasta trappan.
- Specialisering: Åklagare inom ekobrott, gängbrottslighet eller cyberbrott tjänar i regel mer än de som hanterar allmänna mål.
- Befattning: Chefsåklagare och vice chefsåklagare ligger högre i lönetabellen än kammaråklagare.
- Geografi: Lönen är något högre i Stockholm, Göteborg och Malmö än i mindre orter, men skillnaden är mindre än i privat sektor.
- Prestation: Vid individuell lönesättning vägs resultat, komplexitet i ärenden och bidrag till verksamheten in.
Förmåner utöver lönen
Statliga kollektivavtal ger flera förmåner som påverkar den totala ersättningen:
- Semester: 28 dagar upp till 29 års ålder, 31 dagar från 30 år och 35 dagar från 40 år.
- Tjänstepension: Avsättning enligt avtalet PA16.
- Föräldralön: Tio procent av lönen utöver Försäkringskassans föräldrapenning.
- Friskvård: Friskvårdsbidrag och en friskvårdstimme per arbetsvecka.
- Försäkringar: Statens tjänstegrupplivförsäkring TGL-S, arbetsskadeförsäkringen PSA och Statens tjänstereseförsäkring.
- Arbetstid: Åklagare har oreglerad arbetstid enligt kollektivavtal, vilket ger flexibilitet men inget övertidstillägg.
- Deltid med barn: Anställda med barn upp till 12 år har rätt att arbeta deltid.
Hur blir man åklagare?
Vägen till åklagare tar ungefär sju till åtta år från första studiedag:
- Juristexamen: Fyra och ett halvt år vid ett av Sveriges juridiska universitet.
- Notarietjänstgöring: Cirka två år vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Notariemeritering är ett krav.
- Åklagaraspirant: Nio till tolv månader med handledning på en åklagarkammare.
- Assistentåklagare: Två år som tillsvidareanställd med praktik och kompletterande utbildning.
- Kammaråklagare: Efter godkänd utbildning utnämns du till fullt behörig åklagare.
Åklagare jämfört med andra juristyrken
Åklagarens lön ligger i nivå med andra erfarna jurister i statlig sektor men under genomsnittet för affärsjurister och toppadvokater i privat sektor. Advokater hade en uppskattad medellön på 66 000 kronor 2025 enligt SCB och Akavia, något över åklagarnas 62 700 kronor. Se lönenivåer för relaterade yrken via advokat lön, domare lön och polis lön.
Vanliga frågor om åklagare lön
Vad tjänar en nyutbildad åklagare?
En nyutnämnd kammaråklagare tjänar 51 600 kronor i månaden enligt Åklagarmyndighetens lönetrappa från 1 april 2026. Innan dess, som åklagaraspirant och assistentåklagare, ligger lönen mellan 39 000 och 43 400 kronor.
Vad är medellönen för en åklagare i Sverige?
Medellönen är 62 700 kronor i månaden enligt SCB:s lönestatistik för 2025. Det är klart över Sveriges medellön på 42 900 kronor.
Hur mycket tjänar en erfaren åklagare?
En erfaren åklagare med specialisering eller chefsroll tjänar mellan 70 000 och 85 000 kronor i månaden. De tio procent högst betalda åklagarna ligger över 84 700 kronor enligt SCB 2025.
Finns det löneskillnad mellan män och kvinnor inom åklagaryrket?
Ja. Enligt SCB 2025 tjänar manliga åklagare i snitt 66 700 kronor och kvinnliga 59 800 kronor, en skillnad på cirka 10 procent. Skillnaden förklaras delvis av tjänstetid och fördelning av chefsbefattningar.
Tjänar åklagare bättre än advokater?
Nej, inte i genomsnitt. Advokater i privat sektor tjänar omkring 66 000 kronor i månaden 2025, något över åklagarnas 62 700 kronor. Toppadvokater på affärsjuridiska byråer ligger betydligt högre, medan åklagare har tryggare anställning och bättre pensionsvillkor.
Hur lång är utbildningen till åklagare?
Total studietid är ungefär sju till åtta år: juristexamen 4,5 år, notarietjänstgöring cirka 2 år, åklagaraspirant 9-12 månader och assistentåklagare 2 år innan utnämning till kammaråklagare.
Hur ser löneutvecklingen ut som åklagare?
De första åren följer lönen en fast trappa. Efter utnämning till kammaråklagare övergår lönesättningen till individuell bedömning baserad på erfarenhet, ansvar och specialisering.