I Sverige har utbildningsnivån stigit stadigt under hela 2000-talet. I åldern 25-64 år har numera nästan hälften läst vidare efter gymnasiet, och drygt 30 procent räknas som högutbildade, vilket är en ökning på 16 procent i jämförelse med för 25 år sedan. Det är i grunden en fördelaktig utveckling att fler får en chans att plugga vidare, byta bana eller specialisera sig. Baksidan av utbildningsboomen är betydligt mindre, men också sällan omtalad.
Överkurs i utbildning
SCB lyfter att det finns en dissonans i att en stor mängd personer med hög utbildning jobbar i yrken där kravet egentligen är lägre. Allt fler har jobb där utbildningen egentligen är för hög för tjänsten, i och med den större konkurrensen bland jobb som kräver högre kvalifikationer. Att vara överkvalificerad låter kanske positivt, men i praktiken betyder det ofta att du gör arbetsuppgifter som inte motsvarar den nivå du har utbildat dig för och dessutom att lönen inte hänger med.
Olika analyser lyfter fram att kraven på formell utbildning har ökat i många branscher, samtidigt som matchningen mellan utbildning och jobb långt ifrån är perfekt. Lönemässigt blir effekten tydlig först när man tittar på lika utbildade med helt olika jobb.
Om man jämför två personer med samma tre- eller femåriga eftergymnasiala utbildning där den ena hamnar i ett kvalificerat yrke där utbildningen är ett krav, och den andra hamnar på ett mer allmänt administrativt eller serviceinriktat jobb där kravet egentligen är gymnasienivå, kan skillnaden i månadslön kan lätt landa på många tusenlappar, och över ett helt arbetsliv blir det hundratusentals kronor.
Att få kompetensen att hitta hem
Varför hamnar då så många personer fel? Ibland är det på grund av geografi, och att de kvalificerade jobben är fler eller lättare att få på annan ort. På mindre orter eller i glesbygd kan det till exempel saknas kvalificerade jobb inom en viss nisch även om det finns många med rätt utbildning, eller tvärtom också saknas sökande till de kvalificerade jobben.
I andra fall styr konjunktur och ett tredje scenario är att du tar första bästa jobb efter examen för att få in en lön, men blir kvar längre än du tänkt. För vissa blir en trygg anställning, bra kollegor och schyssta villkor viktigare än att fullt ut utnyttja utbildningen. Samtidigt har arbetsgivare i många branscher vant sig vid att kunna kräva högre utbildning utan att nödvändigtvis motsvara det lönemässigt för alla roller.
Företag som har många kvalificerade medarbetare behöver ha koll på vilka roller som faktiskt genererar intäkter på en nivå som motiverar högre löner. I konsult- och tjänstebranscher blir det extra tydligt. I integrerad projekt- och tidrapportering blir nedlagd tid automatiskt underlag för fakturering och lön, som i ekonomisystem från Kleer.
Där ligger bokföring, fakturering, löner, kvitton och tidrapportering i samma plattform, vilket gör det mycket lättare att se vilka tjänster och roller som är lönsamma, och att det finns utrymme att uppgradera någon till en mer kvalificerad och bättre betald roll. På så sätt kan överkvalificerade medarbetare bli en resurs som växer, snarare än ett tyst slöseri.
När utbildningen inte syns i lönen
För den som själv misstänker sig vara överkvalificerad och underbetald är första steget att kartlägga läget. Vilken utbildningsnivå krävs formellt för ditt jobb? Vilka arbetsuppgifter gör du i praktiken och motsvarar de kanske ett annat, mer kvalificerat yrke i lönestatistiken? Genom att jämföra din nuvarande tjänst med andra yrken i samma bransch kan du få en känsla för vilken lön som är rimlig, givet både utbildning och arbetsinnehåll. Det ger ett tyngre underlag inför nästa lönesamtal.
Ett annat viktigt steg är att fundera på om problemet går att lösa inom nuvarande arbetsgivare, eller om du i praktiken behöver byta roll eller bransch. I vissa organisationer finns tydliga karriärvägar där du kan ta mer kvalificerade uppgifter, kanske byta titel och successivt klättra upp mot den lönenivå andra med din utbildning har. I andra lägen är det mer realistiskt att använda den erfarenhet du fått som språngbräda till ett nytt jobb där utbildningen tas tillvara från början.
Nyutexaminerade tänker inte alltid på vad en sådan början har för innebörd. Första jobbet efter examen känns som en vinst i sig och man har fullt fokus på att komma in i arbetslivet. Att ingångsjobbet kanske egentligen är på fel nivå märks först senare, när lönen släpar efter och när det blir svårare att argumentera för stora höjningar. Ju mer öppna vi är med lönesiffror, karriärvägar och hur företag faktiskt räknar, desto större chans att utbildningsåren också syns i lönespecifikationen.